Jag kan många gånger önska att mitt liv var lite mer som en film. Att de onda fick vad det förtjänat och att allt slutade lyckligt hela tiden, helst inom två timmar. Men i verkliga livet är det ju inte så. Ytterst sällan i varje fall. Visst ibland har jag tur, särskilt vad gäller seo hosting av någon anledning men i övrigt har mitt liv få likheter med någon film jag sett. Det skulle väl vara något polskt existentialistiskt drama från sjuttiotalet då. Fast det faller nästan också eftersom jag sällan lyckas se så där intellektuell och djup ut i motljus som huvudrollsinnehavarna i de filmerna brukar göra. Men jag önskar att det bara en gång kunde få vara så, bara för en dag. Jag vet inte ännu vilken typ av film jag skulle önska att mitt liv var. Inte en komedi i varje fall, det vore hemskt. Jag ryser faktiskt vid blotta tanken.